Bakåt Förra Nästa Nästa 01.04
Klick på bild kan ge mer detaljer
Kristianstads första sjukhus

Utsikt från kyrktornet i Kristianstad 1867. I bakgrunde, utanför staden i grannskapet av Nosabysjön ses 1864 års lasarett med 3 flyglar. Bildkälla: Plym Forshell 1976.

Vårdsal i Kristianstad 1919
Allmän vårdsal på Kristianstads lasarett år 1919. Bildkälla: Bodil Persson

Centralsjukhuset i Kristianstad Version 110501

1776 inrättades lasarettet i Kristianstad som det tionde i Sverige, först bara i två förhyrda rum med plats för två eller tre sjuka.

Kraven ökade, och år 1864 uppfördes ett för den tiden toppmodernt sjukhus med 103 vårdplatser i östra delen av staden, nära Nosabysjön. Sjukhuset blev snabbt för litet och utökades 1890 med 28 platser samt separat operations­avdelning.

Det nya sjukhusets förste läkare, Sven Fridolf Holmer (1817 - 1893) hade sedan 1851 redan tjänstgjort vid det gamla sjukhuset, men blev sjuklig och åldrande. Han begärde från 1878 och flera år framåt utan framgång att få avgå med pension. Först 1882 fick han tjänstledigt, men fick till sin död bekosta ersättaren själv. Dessa var ofta högt meriterade, men satt alla bara några få år på tjänsten, till förfång för utveck­lingen.

I och med att den jämförelsevis unge men välmeriterade och mycket driftige John Aug. Hedlund 1896 blev lasarettsläkare bröts detta olyckliga mönster. Redan 1899 förmådde han landstinget att ge medel till en röntgenapparat, en av de allra första i Sydsverige och bara 4 år efter Röntgens upptäckt. Han fick också till stånd en betydande utvidgning och upprustning av lasarettet, som när detta år 1900 var genomfört hade 146 sängplatser.

Överläkarvilla på drift
Överläkarvillan rullar på räls mot kanalen 1946. Bildkälla Plym Forshell 1976

Sjukhuset var länge ett s.k. odelat lasarett, men J. A. Hedlund pläderade ända från tidigt 1900-tal med stigande intensitet för en delning i en kirurgisk och en medicinsk avdelning. Detta kom dock inte till stånd förrän 1915. Fram till dess var han också lasarettets styresman, men avgick i och med delningen. Han fortsatte som chef på den kirurgiska avdelningen fram till sin pensionering 1923.

När en röntgenavdelning tillkom år 1926 blev sjukhuset ett s.k. normallasarett. 1930 och 1931 gjordes stora utbyggnader så att en avdelning för öron-näsa-hals tillkom liksom en förlossningsavdelning. Successivt byggdes sedan sjukvården ut med flera specialiteter genom decennierna, inte minst en stor medicinpaviljong 1940. Utbyggnaden innebar en spektakulär flyttning av den stora överläkarvillan 23 meter åt sidan (se bilden).

Redan 1908 diskuterade J. Aug. Hedlund att ett nytt sjukhus måste byggas på nuvarande plats för Centralsjukhuset. Det dröjde dock 65 år, till 1973, innan ett nytt sjukhus kunde invigas där, ett av Skånes stora akutsjukhus. I en andra etapp byggdes den psykiatriska enheten, invigd 1975.

Medicinpaviljongen, sydfasaden Centralsjukhuset i Kristianstad
Medicinpaviljongen i Kristianstad 1940, sydsidan. Bildkälla Plym Forshell 1976 Centralsjukhusets huvudbyggnad 1976. I bildens nedre högra hörn huvudentrén. Bakom tornet kök och matsalar. Bakom skorstenen maskincentral, centraltvätt och kontorsbaracker. Bildkälla Plym Forshell 1976